Gino Sarfatti

Gino Sarfatti föddes i Venedig 16 september 1912 och växte upp under trygga förhållanden med föräldrar som drev ett framgångsrikt företag. Han flyttade senare för att studera marinteknik, men tvingades vid 23 års ålder att avbryta sina studier för att hjälpa sin familj som hamnat i ekonomisk knipa. Han bosatte sig i Milano för att arbeta och efter ett tag fick han frågan av en vän till familjen om inte han, med sin tekniska kunskap, kunde konstruera en lampa av en Muranovas. Han slutförde uppgiften och glödlampan tog han från en kaffemaskin. Detta födde ett intresse för belysning och armaturer och 1939 grundade han företaget Arteluce. Han öppnade en butik i Milano, men i och med andra världskriget var han tvungen att fly Milano under ett par år och det var inte förrän 1953 som Arteluce blev internationellt uppmärksammat efter att butiken inretts av Marco Zanuso.

Under sin aktiva period skapade Sarfatti runt 600 armaturer, minst en per månad. Han experimenterade oblygt med material - han var tidig att arbeta med plexiglas under 50-talet och 1971 designade han den första halogenlampan och blev därmed en av de mest berömda formgivarna i sin generation. Lamporna döptes efter ett nummersystem där 0-100 var speciella väggarmaturer, 100-500 vanliga vägglampor, 500-1100 golvlampor, från 2000 upphängda armaturer och från 3000 ljuskronor. För att förvirra det hela ytterligare lät han numret hos en lampa som slutat produceras att bli ledigt igen, därför kan två vitt skilda armaturer ha samma nummer. Det enskilt mest uppmärksammade verket är ljuskronan 2097 som säljs av FLOS, även kallas Sarfatti-lampan.

Arteluce och Gino Sarfatti kom att bli banbrytande för italiensk designhistoria. 1973 bestämde sig Sarfatti för att pensionera sig och sålde då Arteluce till det italienska designföretaget FLOS. Gino Sarfatti bodde i sin villa vid Comosjön fram till sin död 1984.